Ung Vänster Storstockholm

Tidigare idag påbörjade Ung i Sverige en sittstrejk på Mynttorget, bredvid riksdagen, i Stockholm. De strejkar mot utvisningarna till Afghanistan, som för den som utvisas är detsamma som att utvisas till döden. Ung Vänster Storstockholm stödjer självklart strejken. Rätten till ett tryggt liv; en fristad fri från förtryck och förföljelse, är en mänsklig rättighet. Ingen ska utvisas till krig eller förtryck!

Idag utvisar Sverige människor med uppenbara skyddsbehov. Kristna utvisas till Afghanistan, ett av de farligaste länderna i världen för kristna att befinna sig i. Barn som precis fyllt eller ska fylla 18 år utvisas till länder de aldrig varit i, där de inte känner någon. Sverige utvisar människor till ett Kabul där bomberna regnar. Till ett land som Utrikesdepartementet avråder svenskar att besöka då det ses som livsfarligt att vistas i.

Utvisningarna till Afghanistan måste upphöra! Det är oacceptabelt att utvisa människor till en plats utan att kunna garantera dess säkerhet. Ung Vänster Storstockholm sitter med Ung i Sverige i ord och i handling. Deras strejk är en viktig del i kampen för rätten till fristad! Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Du kan också stödja strejken antingen genom att komma till Mynttorget och strejka med oss, eller genom att swisha ett bidrag till 073-675 51 83 märk meddelandet med ”ungisverige”. Gå även in på facebook och gilla sidan ”Ung i Sverige” där kan du följa sittstrejken

Den 23:e – 28:e augusti deltar Ung Vänster i aktionen Ende Gelände i västra Tyskland. Tusentals klimataktivister från hela världen kommer blockera fossil infrastruktur med målet att stänga ner kolkraftverken i regionen som släpper ut mest koldioxid i Europa. Ung Vänster ordnar en bussresa till aktionen, anmäl dig idag till endegelande@ungvanster.se!

Resan har en åldersgräns på 15 år, och deltagande kostar 400 kr per person. Men om du är en av dem 15 första som anmäler dig från Ung Vänster Storstockholm så betalar vi resan.

Skynda dig att anmäla dig på endegelande@ungvanster.se!

Är du intresserad av att vara aktivist på heltid i Ung Vänsters största distrikt? Då har du chansen att söka jobbet som ombudsman för Ung Vänster Storstockholm! Vi kommer nämligen att anställa en ny ombudsman till mitten av augusti.

Arbetsuppgifterna är mycket varierande, men du kommer bland annat att arbeta med att starta upp nya klubbar, vara ute på skolor och se till att vår distriktscentral fungerar.

Tjänsten är på heltid och lön är enligt Ung Vänsters avtal. Om du är instruktör i feministiskt självförsvar är det ett stort plus, likaså om du har körkort.

Sista ansökningsdag är den 14 juli. Så skynda dig att söka det mest givande jobbet någonsin!

Skicka din ansökan till storstockholm@ungvanster.se så kallas du till intervju när det blir dags. Har du frågor om tjänsten kan du höra av dig till distriktscentralen på 08-640 80 05.

Det blir allt mer populärt att tvinga oss unga in i arbeten med olika typer av provisionslön, alltså ett arbete där man får betalt beroende på hur mycket arbete som finns eller hinns med, i bästa fall med en liten grundlön. Det kan vara allt ifrån att din lön baseras på hur mycket du lyckas sälja som telefonförsäljare eller hur många leveranser du hinner med som cykelbud. Vad dessa anställningar har gemensamt är att de flyttar risker från ägare till arbetare – samtidigt som ägare behåller än mer av vinsten. 

Med den arbetsbrist som råder tvingas vi ta de jobb som erbjuds trots att det är osäkra anställningar med låga löner. Cykelbuden som levererar mat från “Stockholms bästa restauranger” jobbar med just en sådan anställning. Genomsnittslönen för cykelbud som jobbar åt Uber eats kan enligt ETC Stockholm vara så låg som 20 kronor i timmen efter skatt. Företaget Foodora annonserar efter nya cykelbud med annonser i stil med “Arbeta, och få lön!” som om slavarbete var ett realistiskt alternativ.

Exploateringen av ungdomar genom provisionsanställningar slutar inte vid den ofta kassa lönen utan tar sig också ofta uttryck i osäkra anställningar där en inte vet om eller hur mycket en får jobba från vecka till vecka. När vi inte vet om vi får behålla jobbet blir det svårare att säga ifrån och kräva sin rätt. Otryggheten i att inte veta om lönen kommer räcka varje månad skapar en ohälsosam arbetsmiljö där vi tvingas ta alla jobbmöjligheter och chefen kan behandla oss hur han vill. Ofta är det vi unga som drabbas av dessa slit och släng-jobb samtidigt beskrivs vi som lata och att vi vill ha “flexibla jobb” – men vem tjänar på flexibiliteten?

Genom provisionsanställningar kan lönerna pressas ner ännu mer. Det ställer arbetare mot varandra och skapar en kompetitiv miljö på arbetsplatsen. När grundlönen inte är tillräcklig att leva på tvingas anställda tävla om kunderna och vem som får registrera köpet för att kunna få provisionen för den sålda tjänsten eller produkten.

Ingen ska behöva jobba med sådana villkor, alla har rätt till en trygg anställning med schyssta arbetsvillkor och en lön som går att leva på. Vi kan aldrig tillåta att vi ungdomar används som slagträn mot varandra för att öka överklassens vinster. Genom organisering kan vi tillsammans ställa gemensamma krav för att förbättra vår vardag.

                                                                  Uttalande antaget av distriktsstyrelsen 170521

I efterdyningarna av den terrorattack som skedde i centrala Stockholm 7 april har partier kommit med förslag på hur vi ska förebygga att det sker igen. Glassplittret från dådet har knappt hunnit sopats upp innan Miljöpartiet kommer med förslaget om att asylsökanden som fått avslag ska tvingas bära fotboja utan misstanke om brott eller fällande dom. Busch Thor vill låsa in den som inte kan utvisas för att hemlandet är för osäkert. Detta utifrån att den man som körde lastbilen den 7:e väntade på att bli utvisad.

Detta är inte bara politiskt och människorättsligt vidrigt, utan det säger också väldigt mycket om miljöpartiets och kristdemokraternas reaktionära och naiva syn på rättsväsendet och samhällsskeenden. Att människor som inte utfört något brott ska tas ifrån sin frihet och integritet med hjälp av fotboja och att ännu fler ska spärras in på förvar är skamligt och ovärdigt. Den här politiskt svängande tendensen känner vi igen sen tidigare. När regeringspartierna står handfallna för konsekvenserna av sin idealism, sin repressiva flyktingpolitik och borgarnas nedskärningar så pendlar de återigen tillbaka, från att ha stått för vaga frihetliga värderingar, till att vända folket ryggen och hälsa den reaktionära högern välkommen.

För låt oss vara tydliga: att krampaktigt gripa tag om integritetskränkande lagändringar och mena att det är terrorförebyggande är inte att vara realist som det annars kan hävdas.

Alla dessa terrorhandlingar som skakat om oss går att härleda till den enormt ojämlika värld och de trasiga samhällen som kapitalismen skapat. Imperialismen som vrider ur samhällen tills de spricker och leder människor på flykt, nedskärningarna som under de senaste trettio åren trasat sönder vår välfärd och ekonomiska kriser. Allt detta sker inte av en slump. Det är ett resultat av beslut i det rådande kapitalistiska systemet. Att agera terrorförebyggande blir därmed att agera solidariskt, att sluta upp i kampen för socialism och i klasskampen. Mot Nato och den stärkta imperialistiska överstatligheten och mot tillfälliga uppehållstillstånd.

Terrorattacken i Stockholm väckte rädsla och det är okej att vara rädd. Det är naturligt att vara det men det är inte hållbart att vända den rädslan mot varandra. Vi lyfter blicken och ser längre. Reaktionära krafter utnyttjar både befogad oro och ett uppskruvat tonläge för att driva igenom sin agenda. Vi vet bättre än att skylla en ensam gärningsmans handlingar på en hel grupp människor. Det miljöpartiet och kristdemokraterna presenterar är ytlig signalpolitik.

Ung Vänster Storstockholm anser att de förslag som lagts fram av de borgerliga partierna är föraktliga. Låt oss resa betonglejonen åter, bygga upp vår välfärd och möta terrorism med solidaritet likt manifestationen på Sergels torg. Låt oss visa dem att de inte kan splittra oss med rädsla och falska idébilder. Låt oss stå upp för rätten till fristad och för allas lika värde och låt oss göra det på det enda sättet vi vet funkar – tillsammans.

                          Uttalande antaget av Ung Vänster Storstockholms distriktsstyrelse 170423

Nu är det inlett – första maj med Vänsterpartiet, Ung Vänster och Vänsterns Studentförbund! På Medborgarplatsen har vi ett gäng olika talare och dessutom musik av Cats & Dinosaurs. Här kan ni läsa talet av Saga Åkerman från Ung Vänster Storstockholms distriktsstyrelse:

Kamrater och mötesdeltagare!

Idag är det vår dag; arbetarrörelsens högtidsdag. Idag samlas vi med raka ryggar och firar våra segrar. Vi blickar framåt mot de kamper vi fortfarande har. Kamper som vi en första maj i framtiden kommer se tillbaka på och vi kommer fira dess seger. Kamrater idag samlas vi och finner styrka i hur många vi är. Vi påminner varandra om att vi är fler än dem som vill splittra oss och när vi står samman kan inget stoppa oss.

För kamrater,

Det är ett hårt Sverige vi lever i. Vart vi än vänder oss breder det bruna hatet ut sig. De som vill splittra oss och vända oss emot varandra. Vi ser dem allt oftare på våra gator där de påstår att vi inte är lika mycket värda. Vi ser hur de klottrar ner våra skolor och bränner asylboenden. Över hela Europa växer de sig starkare. I land efter land tar de allt mer plats i parlamenten. Rasisterna och fascisterna får över hela världen allt mer utrymme att sprida sitt hat. Men kamrater vi vet att konfliktlinjen inte ligger mellan arbetare och arbetar utan mellan arbete och kapital. Vi vet att det inte är vår kollegas fel att vi arbetar under personalbrist samtidigt som arbetslösheten i landet är hög. Det är chefen och företagsägaren som inte vill anställa utan väljer att maximerar sin vinst på våra brutna ryggar. När rasisterna och fascisterna växer sig starkare gör vi det också. Vi sätter hårt mot hårt. Vi mot-demonstrerar, protesterar, överröstar, vi visar att deras åsikter är just bara det, åsikter. Det finns en annan väg att gå – en socialistisk väg. Vi vägrar låta dem sprida sitt hat.

– Inte en millimeter år rasisterna!

Kamrater, Idag firar vi kampen för människovärdet. Det är en kamp som högern konstant försöker inskränka på. Sverige utvisar idag människor med uppenbara skyddsbehov. De utvisar våra syskon till förtryck, förföljelse och till och med döden. Sverige ger idag 16 och 17 åriga barn besked om att den dag de fyller 18 kommer de utvisas. Vår asyllagstiftning är inget att vara stolt över. Vi är inget föregångsland. Vi sviker våra medmänniskor, som deporteras och de som aldrig lyckades ta sig igenom fort Europa. Att tvingas fly är en ständig balansgång mellan liv och död. På Grekland och Italiens kuster spolas döda kroppar upp. Kroppar som bara dagar tidigare byggt en flotte för att ta sig över medelhavet, men som på vägen inte längre orkat paddla.

När chansen att söka asyl omöjliggörs ökar också människosmugglingen. Kvinnor har länge vittnat om hur de tvingas sälja sina kroppar till människosmugglare och gränspolis för att kunna tas sig in i Europa.

– Det är dags att vi öppnar gränsen, river upp de nya asyllagarna, krossar fort Europa och tillsammans säger att alla har rätt till en fristad!

Kamrater, Idag är det viktigare än någonsin att stå upp för solidaritet och människovärde. Medan regeringen och borgarna pratar om fotbojor och fler förvar, tar vi striden mot rasism och fascism.Det är med stolthet jag står här idag och för Ung Vänsters talan. Vi kommer aldrig sluta kämpa. Vi kommer alltid stå i första ledet i kampen för solidaritet och människovärde.

Och kamrater, vi viker oss aldrig!

Första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag, är äntligen inledd! Enligt tradition startar vi vid La Mano-monumentet för att hedra de Spanienfrivilliga som kämpade mot fascismen under spanska inbördeskriget. Här kan ni läsa tal av Lena Eklund från Ung Vänsters Storstockholms distriktsstyrelsen.

Internationalister, antifascister, kamrater:

tillsammans sluter vi idag upp på arbetarrörelsens internationella högtidsdag i kampen mot klassamhället och könsmaktsordningen. Idag är den dag då ropen och kraven som skallar får genklang i demonstrationer som mullrar runtom i landet och världen idag. Det är med knarrande knän, värkande ryggar och brustna psyken som vi tar tillfället i akt att räta på oss och hämta kraft då denna dag är våran dag.

Men idag är också en dag för hedrandet av vår rörelses antifascism och det är med vördnad som vi står här för att visa tacksamhet för de uppemot 600 svenskar som för 80 år sedan klev i land i stridshärjade Spanien. Detta för att kämpa i försvar för demokratin.

I Sverige rådde det förbud att resa till Spanien. Trots det anslöt sig hundratals med de internationella brigaderna i kampen mot fascismen. Var tredje frihetskämpe som åkte dit stupade. Återvändande blev bespottade. Dessa människor är idag symboler för vår kamp, för vår uthållighet och för den röda lågan – som fortsätter hållas brinnande.

Idag ljuder stöveltrampen i Europa återigen och fortsätter växa sig starkare. Vi ser inte bara deras fula trynen vädra luften utan nu också deras klor desperat gripandes efter våra medmänniskor. Vi genomskådar detta för att vi lär oss i klasskampen. Vi lär oss att genomskåda det när våra fackliga rättigheter försämras medan SD poppar skumpan; vi lär oss det när fascister gosar ihop sig med näringslivet medan vi som jobbar natt fryser tårna av oss i väntan på tåget: fascismen är till sin natur arbetarfientlig.

Många fina ord har sagts kring hur rasismen och fascismen ska bemötas. Men vi ser igenom det idealistiska skriveriet, vi ser att fascismen är ett uttryck för kapitalets kriser. Att fascismen är en reaktionär och bakåtsträvande rörelse som slår hårt mot oss arbetare, rasifierade, kvinnor och fackligt organiserade. Mot unga som gamla, starka som svaga; mot oss alla. Vi ser en rörelse som inte kommer sluta slå mot sina motståndare. Vi vet att tomma optimistiska skriverier på ledarsidor inte är tillräckligt och därför måste vi organisera oss i kampen för socialismen.

För de kommer att försöka tysta oss. Men vi får aldrig låta oss tystas. Vi måste mala ner fascismen till den sörja den kommer ifrån och då räcker det inte med att knyta näven i fickan. Vi som samlats idag vet detta och det är därför vi organiserar oss i hundratusentals.

Idag tar vi därför upp näven ur fickan och höjer den. Vi ska krossa den växande fascismen

och stå emot fascisterna på det enda sättet vi vet funkar – tillsammans.

För mer info kontakta Saga Åkerman,

saga.akermansickenga@gmail.com

Alla ska ha rätt att kunna röra sig i sin stad. Från att åka till träningen till att träffa en kompis på andra sidan tunnelbanelinjen. Det ska aldrig behöva vara en kostnadsfråga om man kan ta sig till jobbet eller skolan. Men idag gör de höga priserna i kollektivtrafiken att många Stockholmare har svårt att ha råd att kunna röra sig utanför sin stadsdel.

2016 beslutade Alliansen tillsammans med Miljöpartiet att SL:s redan höga priser ännu en gång skulle höjas. Ett beslut som började träda i kraft vid årsskiftet. Utan att ta hänsyn våra behov eller åsikter har de än en gång höjt en avgift vi redan hade svårt att ha råd med. Vi är alla beroende av kollektivtrafiken och det är vi; unga, pensionärer och låginkomsttagare, som förlorar på prishöjningarna. SL ska inte kunna reglera sina avgifter hur som helst samtidigt som vi måste skrapa ihop våra sista slantar för att få ihop till ett busskort. Det finns ett långt mer hållbart alternativ: en avgiftsfri kollektivtrafik. Att vi betalar tusentals kronor varje år för att kunna ta oss till skolan är ingen naturlag – det är ett politiskt beslut. Lika möjligt som att ha en avgiftsdriven kollektivtrafik är det att inför nolltaxa. Det har redan gjorts i flera svenska städer och det är dags att Stockholm gör detsamma.

Vi har rätt till att kunna ta oss runt i vår stad – till vår skola, våra jobb, våra vänner och våra fritidsintressen. Det handlar om våra liv och möjligheterna till att bygga en meningsfull vardag, som aldrig får bli en individuell kostnadsfråga. Ung Vänster Storstockholm vill istället för höjda avgifter se ett slut på smygprivatiseringar och nedskärningar i kollektivtrafiken. Vi vill ha en avgiftsfri kollektivtrafik med gemensam finansiering som går till verksamheten istället för i fickorna på privata upphandlare – det skulle vi unga, och de allra flesta i Stockholm vinna på. Det är dags för en kollektivtrafik som tillhör oss!

Saga Åkerman & Mattias Fucik

Ung Vänster Storstockholm